Om att göra tillräckligt.

Publicerad 29.08.2017 kl. 17:45

När läsåret började bestämde jag mig för att det här skulle bli året då jag bokför min arbetstid. Det hade något med att mäta effektivitet och duktighet att göra. Hursomhelst: idag när jag var ute med hunden bestämde jag mig för att trots allt avstå från exercisen.

Att räkna timmar fungerar inte för mig. Det leder bara till att jag gör just det: räknar timmar och fokuserar på att jobba möjligast mycket istället för möjligast bra. Då inställer sig frågan: vad är det jag får betalt för?

Jag tycker om att jobba och gillar det jag gör. Jag har aldrig någonsin räknat timmar. Inte när jag vakat nätter och korrigerat studentprov, inte när alla kvällar gått åt till att läsa elevtexter och inte när varje söndag gått åt till att förbereda följande veckas lektioner.

Efter promenaden och den stora insikten tänker jag så här: om jag accepterar att jag har ett jobb som alltid följer mig hem och ibland förutsätter att jag jobbar nästan alla tider på dygnet, måste jag väl bannemig klara av att tillåta mig göra lite mindre de perioder då det inte finns fullt så mycket att göra.

Tänker att det är så det fungerar på andra arbetsplatser också. Knappast jobbar någon någonstans exakt åtta timmar exakt varje dag. Och knappast är all tid en tillbringar på jobbet effektiv arbetstid. Eller?

 

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 1 med bokstäver:

 

 

 

kuva (11)

 

Länkar:

bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar