Skolsvenska och millimeterrättvisa.

Publicerad 08.11.2017 kl. 20:39

Då jag läste dagens Hbl ramlade jag över en insändare i vilken skribenten på fullt allvar efterlyser millimeterrättvisa i fråga om undervisningen av det andra inhemska språket. Vi snackar alltså mängder och skribenten menar att det är orättvist att svenskspråkiga barn "måste" lära sig mera finska än de finskspråkiga svenska, för i Finland klarar en sig minsann utan att att kunna finska och hör sen. Hävdar den i Stockholm bosatta insändarskribenten som uppenbarligen anser sig veta vad han talar om. Vilket han inte gör.

Jag kan inte nog understryka hur problematiskt det är att rakt av försöka jämföra skolsvenskan med skolfinskan. Trots att kraven på undervisning i de två språken på papper kan te sig rätt lika, är det frågan om vitt skilda fenomen. Som jag ser det är de inte jämförbara. Det finns en mycket enkel anledning till detta: de svenskspråkiga behöver finskan oändligt mycket mera än de finskspråkiga behöver svenskan. Att påstå annat är att ljuga.

Jag tänker så här: så länge de som talar svenska har rätt till mycket undervisning i finska är vad som händer med skolsvenskan rätt ointressant. Det är visserligen tråkigt om de finskspråkigas möjligheter att lära sig svenska kringskärs, men det är ett ickeproblem jämfört med vad det skulle innebära om beslutsfattarna bestämde sig för att tvinga de svenskspråkiga att lära sig lika lite finska som en del finskspråkiga får lära sig svenska.

Nej tack till millimeterrättvisa i fråga om undervisningen i det andra inhemska tycker jag med andra ord. Vad tycker du?

 

 

Kommentarer (1)
Spamfilter
Skriv siffran 5 med bokstäver:
Jag håller med om det du säger om millimeterrättvisa, men känner ändå att skolsvenskan bör tas på ett större allvar. Redan att flera lärare inte är engagerade som skribenten skriver är oroväckande. Varför inte rekrytera finlandssvenska lärare till finska skolor för att öka motivationen och samtidigt få en mer verklig bild av den finlandssvenska kulturen än en helfinsk lärare kan ge. Sedan tror jag verkligen att det skulle påverka något enormt om skolsvenskan skulle minskas eller tas bort. För flera finskspråkiga ungdomar, som bor i kommuner med få finlandssvenskar, är skolsvenskan det ända som påminner dem om att de faktiskt bor i ett land som är tvåspråkigt. Vi finlandssvenskar skulle lära oss finska oavsett hur många lektioner grammatik vi läser eftersom alla samtal och staden fungerar på finska. De finskspråkiga skulle däremot ha mer att vinna på att lära sig svenska, då det är 100 gånger svårare för dem att lära sig ett extra språk, eftersom de inte möter svenska i vardagen. Sen är det absolut dags att göra språkutbildning mer intressant för båda språken. Bort med hälften av all grammatikundervisning, det viktiga är att vi kan kommunicera muntligt.
Ida08.11.17 kl. 22:04
Fast det finns ju många ställen där svenskspråkiga inte alls kommer i kontakt med finska. Är det inte ett större bekymmer om inte de får lära sig det andra inhemska? För vem ska de finskspråkiga lära sig svenska? För dem själva eller för de svenskspråkiga? Tycker det är en rimlig fråga att ställa sig när en diskuterar obligatoriet eftersom det går att argumentera för att de svenskspråkiga i högre grad behöver lära sig med tanke på sig själva. Detta inte för att nedvärdera språkkunskap. De sämsta argumenten i debatten är de som utgår från att ett språk är bort från ett annat. Håller för övrigt helt med om det du säger om grammatik i språkundervisning. Lyckligtvis verkar de nya läroplanerna för grundskola och gymnasium styra undervisningen i en mer praktiskt inriktad riktning.
09.11.17 21:34

 

 

 

kuva (11)

 

Länkar:

bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar