Berättelser som skänker tröst.

13.07.2018 kl. 00:44

Har ni tv-serier ni kolla om och om igen? Finns det karaktärer ni identifierar er med och händelseförlopp som tröstar eller inspirerar så mycket att ni känner ett sug efter att få återupptäcka dem gång på gång på gång? Jag hade flera sådana serier när jag var yngre, men på senare år känner jag att jag har haft svårt att hitta rätt. En serie jag ändå ofta återvänder till är CBS-produktionen Elementary som baserar sig på Arthur Conan Doyles böcker om Scherlock Holmes.

För er som inte är bekanta med serien ska jag kanske berätta att skaparna har valt flytta händelserna från det sena 1800- och tidiga 1900-talets London till ett samtida New York dit huvudpersonen Sherlock Holmes har rymt i sviterna av ett drågberoende som hotat förstöra både hans liv och hans karriär. Som stöd i kampen för nykterhet har han en kvinnlig doktor Watson som under seriens gång utvecklas till en detektiv i sin egen rätt och i allt högre grad blir lik den Watson som figurer i Conan Doyles ursprungliga verk.

Jag upptäckte serien ungefär samtidigt som jag valde att lämna alkoholen. Antagligen är det åtminstone delvi därför serien har blivit så viktig för mig. Det kanske låter konstigt, men det kändes stort att få se en fiktiv karaktär kämpa och försöka komma till rätta med liknande erfarenheter som jag själv. Det betydde något att Holmes kunde lämna allt det destruktiva och skapa sig ett fungerande liv. Kanske gav det mig hopp, för det allra första helnyktra året kändes tidvis ganska dystert och hopplöst. Samtidigt fann jag, precis som Holmes en trygghet i vardagen och en visshet om att hur svårt det än känns just nu är det alltid oändligt mycket bättre än det var då när ingenting alls var bra.

Den här sommaren har jag återvänt till serien. Det som är annorlunda är att min fascination den här gånge inte har haft något med alkohol eller destruktivt beteende att göra. Jag har varit nyfiken på berättelserna. Jag har ju tidigare skrivit att jag för tillfället lyssnar på en samling av Arthur Conan Doyles texter om Sherlock Holmes inläst av Stephen Fry och faktum är att ljudboken har gjort mig vetgirig och väckt en lust att ta reda på i vilken grad CBS-serien skiljer sig från originalet.

Skillnaderna är många men de är nödvändiga. Det verkar som om de som skapat serien Elementary snarare har lånat idéer och teman än hela berättelser från Conan Doyles original. I serien förekommer titlar och händelseförlopp som är bekanta från böckerna, men innehållet är anpassat till en samtida värld.

Det viktigaste är ändå intakt. Sherlock Holmes är fortfarande ofattbart intelligent och begåvad och karaktärern har fått behålla många av de drag som är typiska för den Holmes läsaren möter i böckerna. Dynamiken med Watson finns där och är fortfarande ett av de element som bär hela serien. Holmes anlitar fortfarande sina "irregulars", medarbetarna som med specialkunnande eller förmåga att smälta in i massan hjälper Holmes lösa mysterier. Den stora fienden är fortfarande Moriarty.

Det stora för mig är trots allt det andra det djupt mänskliga som genomsyrar serien. Jag berörs av den uppenbara sårbarheten i Jonny Lee Millers version av Sherlock Holmes och tilltalas av vänskapen mellan honom och Lucy Lius genomkloka och empatiska Watson. Jag gillar att beroendet inte framställs som något enkelt och att svaghet framställs som något naturligt snarare än skamligt. Jag gillar att allt inte är svartvitt, att Holmes trots sina brister på många sätt är en god människa, att hans problem nog tillåts kasta en skugga över honom men aldrig definiera honom och att människor som drivits till desperata handlingar inte karrikerat porträtteras som antingen goda eller onda.

Kanske är det det mänskliga och ständigt relevanta som gör mig så nyfiken på de olika versionerna av Sherlock Holmes. Det finns något tidlöst i berättelserna, något som förmår fånga ens uppmärksamhet och väcker viljan att ständigt få veta mera. För mig är serien Elementary ett av de främsta bevisen på hur välrustad Conan Doyles detektiv är att motstå tidens tand, men precis som Stephen Fry säger i förordet till den samling berättelser om Holmes jag fortfarande lyssnar på kryllar samtida deckarserier av bevis på att Conan Doyles tidlösa detektiv fortfarande inspirerar.

Vilka serier återvänder du ständigt till?

 

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 3 med bokstäver:

 

 

 

 

Hej. Jag är Rofa. 32 år gammal, moddalärare, bor i en stad, jobbar i en annan. Grejer.

 

Kontakta mig:
kaffepausenblogg@gmail.com

 

Länkar:

Amanda.

Andetag.

Christa.

Ellen.

Häxbrygd.

Linn Jung.

Litterarum.

Nanó.

Vanessa.

bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

Senaste kommentarer