Det svåra ordet konservativ.

16.07.2018 kl. 00:29

Visste du att ordet konservativ kan betyda många olika saker när en talar om kyrka och kristendom och att det därför är ganska problematiskt? Jag är ganska övertygad om att varken förläldern som intevjuades eller journalisten som skrev Hbl-artikeln jag länkade till igår kände till detta faktum. En person eller församling kan vara liturgiskt konservativ, vilket innebär att det finns en vilja att förverkliga olika förättningar på ett traditionellt, kanske lite gammalmodigt sätt. En person eller församling kan också vara teologiskt eller värdemässigt konservativ, vilket till exempel kan betyda att man väljer att tolka Bibeln så ordagrant som möjligt och benhårt håller fast vid de värderingar man tycker sig utläsa ur den heliga skrift. För den här typen av konservativa är det inte alls ovanligt att till exempel döma människor som lever ut en enligt dem onaturlig sexuell läggning till helvetet eller försöker bota dem genom bön.

Det här är viktigt att känna till tycker jag, för gör en inte det kan det lätt leda till missförstånd. Till exempel kan en genom att läsa hbl-artikeln lätt få intrycket att Johannes församlings förkärlek för traditionell, i vissa fall urgammal liturgi är lika med unkna värderingar och konservativ teologi. Detta ger i sin tur en antydan om att församlingar som inte är lika fästa vid form och formulär också skulle vara liberalare i sina värderingar och sin teologi. Så är naturligtvis inte fallet.

Min erfarenhet är att hur en församlings andakter och gudstjänster ser ut rent liturgiskt säger väldigt lite om huruvida synen på teologi eller värdegrund är konservativ eller liberal. Till exempel vågar jag påstå att just Johannes församling beträffande värderingar hör till de mer liberala, trots att liturgin på till exempel konfirmandläger kan framstå som rätt konservativ och ålderdomlig. Nästan alla andliga övergrepp jag utsatts för har däremot ägt rum på andakter eller gudstjänster som liturgiskt kunde beskrivas som fria eller liberala.

Därför vill jag påstå att liturgisk form egentligen säger väldigt lite om en församlings värderingar. Vill en få grepp om hur en församling positionerar sig i olika värdefrågor, hur bra den är på att välkomna och bemöta medmänniskor och hur den vill tala om Gud och tro gäller det att fästa sin uppmärksamhet vid det som sägs på sammankomsterna.

Några frågor en kan ställa  sig själv då en iakttar olika sammankomster är till exempel: betonas synden eller förlåtelsen? Manipuleras åhörarna på något vis? Innehåller sammankomsterna regelbundna inslag med personer som berättar om hur skit allt varit och hur livet saknat mening och hur de levt i ondska innan de hittat sin tro? Framställs livet utan tro som något fult? Erbjuds Gud som en quick fix på åhörarnas problem och brister? Misstänkliggörs andra sätt att fira gudstjänst eller andakt? Öpnnas det för flera olika sätt att tolka det stora budskapet, eller verkar den som leder sammankomsten vilja ge sken av att just hen råkar sitta med facit på hand och verkar hen anse att det är hens uppgift att döma?

Vad skulle du vilja veta om en församling du eller ditt barn vill vara en aktiv medlem av?

 

Kommentarer (0)
Skriv siffran 4 med bokstäver:

 

 

 

 

Hej. Jag är Rofa. Över trettio, moddalärare, bor i en stad, jobbar i en annan. Grejer.

 

Kontakta mig:
kaffepausenblogg@gmail.com

 

Länkar:

Amanda.

Andetag.

Christa.

Ellen.

Häxbrygd.

Linn Jung.

Litterarum.

Nanó.

Vanessa.

bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

Senaste kommentarer

06.06, 16:41Game of Thrones. av Petra
03.06, 08:02Slutetpåläsåretångesten. av Pensionerad lärare
26.04, 14:00Game of Thrones. av Karolina